Ja, då var det officiellt.
Jag ska bli sambo, eller vi ska bli sambodianer.

När är ännu inte spikat, så om det är någon som vill hyra en fin etta i andrahand på Teg kan ni höra av er i kommentarsfältet. En skötsam hyresgäst sökes.

4 individer ska bli 5. Vi ska få tillskott i familjen. Ph ska bli Haga-bo och ingå i Haga-maffian.

Ett steg i rätt riktning. Och nej, han otrivs inte på Teg, vi vill bara ta förhållandet till nästa steg.

Vad har hänt med blogg.se?

Jag skrev ett inlägg sent igårkväll (Lördagens resumé) och klickade på knappen "Publicera". Men nu när jag kollar läget här inne så syns inte inlägget. Eller jo, nu finns det, men jag var tvungen att publicera inlägget ännu en gång. Himla underligt hörrni!

Idag ska jag hämta upp modern på flyget. Jag fryser konstant och känner för att lägga mig under en filt och virka hela dagen. Men det går inte. Jag ska ju plugga på inför jobbet jag ska göra imorgon. Jag är så spänd! Hur ska jag klara av det här? Det känns lite som en utmaning och lite omöjligt på samma gång, en underlig känsla.

Ikväll är jag bjuden på middag hos svärmor, det ska som alltid bli väldigt gott med hennes mat. Det innebär även att jag slipper stå framför min egen skitiga spis som verkligen är i behov av en dusch av rengöringsmedel. Men det man inte dör av tåls att vänta med..

En nyttig sak jag ska göra idag är iallafall att ta en svängom med snabeldraken. Det ligger söndersmulade gamla blomblad som mina illbattingar har lekt med på golvet och det stör så inni bomben. Sen ska jag som sagt ta en bild på den nya sandmattan.

En sak till, behöver jag säga att jag numera har en beef med allt vad snöfall heter?!

Är fortfarande trött efter Hoting-resan igår. Har varit en relativt seg dag, ser nästan dubbelt.

Uträttade några ärenden idag trots att det kändes jobbigt. Ibland måste man bara ta tag i saker. Jag tog en sväng till Jula och bytte min kupévärmare som var trasig från sekunden jag fick hem den. Det var nämligen den andra kupévärmare inom två månader jag bytte ut därifrån. Den här gången fanns inte ens samma märke, vilket jag förstår med tanke på hur kass den var. Slutade helt plötsligt blåsa varmluft, då försvann liksom hela poängen med kupévärmare. Så direkt jag kom hem testade jag den inomhus för att kolla funktionen innan jag placerar den i bilen. Men varmluft kom ut ur den så jag ger den en chans..

Tog mig även en sväng till Arken Zoo för att handla mat till Farmen. Det är inte billigt att ligga på topp, men min farm får bara den bästa kvalitén annars får det vara. Hade sedan tidigare beställt en kattsandsmatta som samlar upp kattsanden när missen kliver ut ur lådan, nu hade den kommit i två varianter. En gammal favorit och en helt ny modell. Jag provade den nya modellen som ser ut som en mindre dörrmatta, har svårt att förstå hur man ska kunna skaka sanden ur mattan sen, men jag hoppas att den fungerar. Alfons diggar den stenhårt och har redan krafsat runt på den en hel del. Imorgon ska jag utforska den mer när jag tömmer lådan. Ska försöka ta en bild så att ni får se..

Ikväll har jag varit på fikadejt med Helena på Waynes. Var mysigt att ses och prata lite skit. Nu har jag nyss sett Robinsonfinalen på Tv4 Play och hurrat för vinnaren! Jag tycker att rätt person vann, Hasse var ju grym!

Nu börjat bokstäverna flyta ihop, tror att det är dags för en dejt med John Blund.
Snov Sött!

Nu är vi i Hoting och på vägen träffade vi en älgfamilj. En mycket trevlig resa!

Hah!
Jag är vaken och är hyfsat redo för att ge mig ut på landsväg 92!

Nu återstår bara lite frukost och en promenad i svinkylan sen kan resan börja.
Håll tummarna att renar och andra fän håller sig borta från vägen nu när jag ska ut o köra.

Taiga sitter och tigger, allt är som vanligt även så här tidigt på morgonkvisten.

Tjohej!

Tack så hemskt mycket.. eller näe, tack för ingenting!
Inga tips what so ever.. men ni skiter väl säkert i om jag försover mig imorgon eller inte.
Har iaf lagt upp en taktik om att gå och lägga mig strax efter 22 ikväll och hoppas att kroppen jobbat nog hårt idag med snödrivorna för att kunna somna.

Blev en hämt-middag från Donken idag. Efter avlämningen på flyget tog jag mig en tripp till Maxi och köpte lite förnödenheter för morgondagens biltur. Eftersom att klockan närmade sig Robinson på tv så blev det att köpa lite snabbmat. Det jag ville ha (Mc Feast) fanns inte på Strömpilens Donk, och det jag sedan beställde skulle ta ca 7 minuter att veva ihop, så jag fick erbjudandet att ta en sån där El Maco eller vad i tusan det var för Mexikanskt hitte-på. Salsan var hur som haver så stark att min tunga förvandlades till ett russin och min andedräkt skulle kunna förmå att skapa eldlågor.

Är lite underligt det där med Donken på Strömmis. Dem har en tendens att alltid vara långsammast i världen. Jag skulle hinna slakta en ko, mala köttet, steka burgaren, strimla potatisen och odla tomaterna innan de ens hunnit svepa ihop halva menyn. Jag trodde snabbmat skulle gå SNABBT att få med sig. Men man ska inte ha bråttom att komma hem med frysvarorna om man vill ha mat med sig därifrån.

En annan sak med det där stället är att personalen är den mest underliga. Speciellt en tjej som jag tror bor bland pommespåsarna. Hon har en röst som kan skära genom glas och har ett bemötande så att man nästan vill sjunka genom jorden. Inte att hon är otrevlig, nej nej, det är snarare tvärtom. Hon är sådär övertrevlig att man känner sig som en bebis.

Ikväll när jag kom till kassan stod en kille i kassan med den där övertrevliga kikande över axeln på honom. Jag tyckte lite synd om honom då det verkade som att han hade någon typ av läxförhör i att ta beställningar. Jag menar, hur svårt kan det vara? En apa skulle kunna driva det där plejset med en hand.
Hon förklarade minsann för honom hur det hela skulle gå till och påminde honom om saker innan han ens hunnit göra klart det han höll på med, när hon försvunnit iväg med någon pärm förvandlades killen till en helt normal kassaperson. Stackars killen!

Nä men.. god natt då!

Den där vita massan ute har fått mig att se rött och andas tungt (astman). Har skottat hela förmiddagen och ändå är jag inte klar. Men nu tar vi oss iaf in och ut ur husen. Det gick knappt imorse när jag skulle en sväng till stan och uträtta ett ärende.

Ikväll ska jag skjutsa mamma till flaxet, och sen blir det att köra finbil imorgon till Hoting. Måste vara en plats där det inte händer så mycket. Har aldrig hört talas om stället förut. Men dit ska jag och min nyfunna vän. Ska plocka upp henne efter vägen och har lite tid på mig att vakna till liv och bli människa innan jag måste sätta på smilet och vara den glada positiva.

Men det där med att komma sig upp på morgonen, hur i helsikke ska det gå till? Jag ska åka härifrån innan sju och idag pallade jag inte att stiga upp klockan sju när jag inte ens hade någonstans jag var tvungen att vara. Hur ska det då gå imorgon när jag ska kliva upp vid femsnåret?

Någon som har några kreativa och kluriga tips för ett morgontrött troll?

Nu måste vi lära oss Melodifestivaldansen!

Shake it, shake it!

Jag skulle öppna min dörr för att gå ut på en kort men intensiv promenad med Taiga. Problemet jag då fick fightas med var att dörren knappt gick att öppna. Den hade drevat igen av all snö. Jag tog i med mina "enorma" flörtkulor till muskler som halvt glömt bort hur man arbetar lite extra och till slut gick dörren upp. Att sen ta sig ut från gården blev som att bestiga ett halvt Kebnekaise, det var igendrevat nästan överallt.

Att bara gå en kort promenad fick till och med Taiga att bli skrämd av de starka kastvindarna som från ingenstans dök upp då och då. Däremot kände hon inte alls att hon ville gå in när vi äntligen kom in på gården igen. Närå, hon hade gärna legat ute i snön en stund. Men där gick våra åsikter isär. Så nu ligger vi helt omtöcknade här i vardagsrummet och pustar ut. Ska sätta mig i en telefonkonferens om en liten stund och sen blir det att förbereda musklerna och den övriga halvtaskiga kroppen på en kamp mot snödrivorna.

Mamma ska komma förbi och lämna katten hos mormor medan hon åker och har det trevligt i Götlaborg. Så det vore ju bra om hon kunde komma in på gården med bilen samt kunna gå in till mormor utan att behöva dyka ner i diverse snöhögar. Så skottning står på agendan efter konferensen.

Någon annan som fått psykbryt på snön idag, eller har alla utom jag haft turen att kunna hålla sig inomhus?

Ni vet den sekvensen ur Emil i Lönneberga när han tar sjuka Alfred på släden efter hästen i den där enorma snöstormen och kämpar sin väg till doktorn. Det är snorblåst och snöstorm. Sån storm har vi här idag. Kanske inte lika dramatisk eftersom att jag inte har någon sjuk dräng att kånka till sjukstugan med, men herregud vad det stormar ute.

Jag och Taiga tog oss en promenad till affären eftersom att jag hade slut på mina allra nödvändigaste varor, kaffe, te, strösocker och mjukbröd. Sånna där varor som man känner sig eländig utan. På vägen dit hade vi medvind vilket kändes rätt okej med tanke på att det är en Klass 2 varning som SMHI utfärdat för Västerbotten. Men på vägen hem var det desto värre, tror jag hade snö exakt överallt när jag kom hem, även i ögonen så sikten framåt var inte den bästa.

Imorse vid morgonpromenaden hade det inte börjat snöa än, då yrde bara snön så där irriterande överallt så att det blev drivor på gångbanan. Rätt kämpigt att ta sig framåt påbylsad med alla möjliga kläder, men nu när det börjat snöa gruvar jag till nästa promenad.

Sitter med första koppen kaffe för dagen och ska renskriva klart mormors livsberättelse, en berättelse som jag tror många skulle häpna över att läsa. Hur hennes liv sett ut är inte ens något man kan föreställa sig. Har fått kämpa med tårarna många gånger efter att ha läst och förundrats över att hon ens lever idag. Vilken resa den här starka kvinnan har gjort genom livet. Börjar närma mig slutet på hennes tid i Finland och ser mycket fram emot att läsa när hon träffade morfar även om jag hört historien många gånger..

Åter till skrivandet.

Har virkat sönder mina fingertoppar och är nu uppe i 28 rutor. Det är läggdags för fröken Nattuggla.

Ville bara dela med mig av en tanke som slog mig.
Imorse när jag åt min frukost kikade jag på Maluos program Efter tio där ett par satt i soffan och pratade om donation. Hon var äggdonator och han spermadonator. Det satt även en ensamstående kvinna i den andra soffan som åkt till Danmark för 13 år sedan för att bli inseminerad. Hon fick två pojkar och allt kretsade kring frågan om par som inte kan få egna barn och bla bla bla..

Det måste ha varit Par-som-inte-kan-prodcera-egna-barn-Tisdag idag för senare ikväll på samma kanal visade dem en dokumentär om surrogatmödrar i Indien som säljer sina kroppar för att ge andra par möjligheten att få barn för en billig slant, som någon slags bebisverkstad. Overkligt att människor åker till Indien och får falska papper på att kvinnan fött sitt barn i Indien när hon inte ens burit på sitt barn på grund av olika anledningar. De går sedan därifrån med sitt barn utan en tanke på de etiska faktorerna.

Tanken som slog mig var att det verkligen har hamnat på tapeten det här att inte kunna producera sin egen avkomma. Det är jättebra att det finns alternativ för par eller enskilda som vill bli föräldrar mer än någonting annat. Men ska det verkligen vara så komplicerat att man måste åka till Indien och utsätta någon fattig stackars kvinnas liv för ett nio månaders jobb och avsäger sig alla rättigheter till barnet?
Ska det vara så?

Gu se törrt me inlägg det blev nu då.. jag som tycks ha all tid i världen att blogga på. Men inte idag, nä det har varit fullt upp hela dagen. Eller, kanske inte hela dagen, men största delen av dagen.

Har suttit i telefon nästan hela förmiddagen. Samtal hittan och dittan och kötider o skit. Är hyfssat less på allt vad pappersarbete och formulär heter. Tog iaf tag i det stundande mötet med kommunen och styrde upp lite nyttigheter. Sen tog jag röda faran och drog ner på Arbetsförmedlingen. Min blivande arbetsgivare sa att de betalar intervjuresor och jag var inte sen att dra ner för att kolla om det stämde. Det stämde och efter många om och men fick jag komma till en knallrosa handläggare.

Kan väl inte påstå att allt var solklart för mig innan, men ännu snurrigare blev det efteråt. Det visade sig att de inte sponsrade resor till intervjuer med provisionslöner. Jag blev lite chockad och orkade inte argumentera utan drog hem och ringde till den blivande arbetsgivaren. Han blev helt ursinnig och bad att få återkomma efter att ha pratat med "kärringen på Af" som han kallade henne.

Efter några timmar ringde han upp och var inte helt nöjd med de svar han fått. Tydligen är Umeå den enda arbetsförmedling i Sverige som nekar till en sponsrad intervjuresa mot provisionslön. Det slutade med att det löste sig på bästa sätt ändå så vi behöver inte oroa oss för resekostnaderna.

Jag ska samåka med en annan tjej som också ska börja jobba för företaget, på fredag ska vi till Hoting och träffa Tonka. Vi har bara pratat i telefon än så länge, men hon verkar helskön och lika pratglad som jag. Verkar som att jag allt som oftast har tur med mina samåkningar. Hon sa själv att vi kändes väldigt lika bara efter några samtal. Ska vi umgås en hel dag kan det vara avgörande för framtida möten att kommer överens, men jag är ju inte direkt problematiska att umgås med.

Nä nu orkar ni säkert inte läsa mer, men jag har mer att berätta. Kanske väntar till fredag då jag vet mer om jobbet.

Ps. Har ytterligare en liten hemlis, eller hemlis, men några som jag vet läser är ännu ovetande.

Vilken helspäckad dag!

Eller så inte..

Stegade hem från andra sidan älven, en promenad på ca 40 minuter, imorse. Kändes som att jag gick runt i en levande sauna. Min fjällrävenjacka, mina Uggs och mössan på skallen gjorde att värmen kapslades in som om jag var insvept i gladpack. Det var ett milt väder vilket gjorde min promenad närmast obehaglig. I något lite svalare klädesval hade det varit en ultimat morgonpromenad. Nu blev den till en never ending story!

Ju närmare mitt hem jag kom desto tröttare och varmare kände jag mig och när jag äntligen kom in på gården får jag till min förskräckelse ställa mig och skotta mig fram till dörren. Lagomt roligt när jag redan badade i min egen svett! Och tro inte att storyn stannar där, nej nej nej. När jag står och kånkar snö som värsta svettäcklet ringer min nya arbetsledare som jag aldrig pratat med tidigare. Han undrar om jag är ute och springer.. kändes lagomt roligt att förklara för honom att jag just kommit hem från en promenad. Han måste verkligen tro att jag aldrig promenerat i hela mitt liv med tanke på min andning. Flåsade som om just avverkat ett mindre maraton..

Ikväll hade jag junta på agendan och det är alltid roligt att träffa brudsen och snacka dynga. Satt nästintill i förhör när jag berättat om jobbet, men jag berättar ju gärna så det gjorde nada för min del! När fikat dukades fram blev vi bjudna på en sketago citronpaj. Skulle kunna äta upp hela pajen själv, som tur är har jag lite självkontroll kvar och åt bara två stora bitar med go'glassn! Virkade några fler rutor till mitt än så länge okända projekt. Har inte bestämt om det ska bli en filt än, men vad annars? Några tips?

Eftersom att veckan i helhet har bestått av att jag suttit ner på rumpan mestadels av tiden så fick Söndagen vigas till nyttoheter. Söndag ska ju vara en vilodag, men vila har jag nog fått så att det räcker och blir över.

Tog tag i hela återvinnings förrådet och stuvade in ca ett halvårs sparande av tidningar, reklam, pappersförpackningar, tomglas och annat bråte in i lilla Muppen. Inte helt lätt att stuva in en massa jox i världens minsta bil. Det är tur att jag inte behöver så mycket till benutrymme i förarsätet. Jag såg nog ut som en rosapimpad nomad där jag satt bland alla påsar och kartonger.

Ikväll ska jag och Taiga sova på den rätta sidan av älven och ska traska dit. Blir en Johan Falk-film ikväll om jag får bestämma. Får se vad den andra halvan tycker om det..

Har sammanlagt virkat 12 rutor med vitt och grönt garn. Nu ska jag göra några i svart och vitt. Gissar på att det blir 40 st till för att det ska kunna bli något av det hela. Jobbigast blir nog att dels fästa ihop det och sedan virka ihop allting.

Tur att jag har några dagar på mig att färdigställa den. Om jag kan knåpa ihop 10 rutor per dag så ska det nog gå på ett kick. Man vill ju bli klar nångång.

Har haft en riktigt slapp dag. Bara suttit på arslet och glott på tv, nu ser jag på Fantastic Four. Samma film som jag såg hos Ph för ett tag sen. Men det skadar ju aldrig att se ännu en gång. Finns nog inte mkt annat på kanalerna en Lördagkväll.

Vad gör ni för kul ikväll?

Ett set för soliga vårdagar

Satt hemma hos min andra Emma och virkade färdigt det här lilla setet. Vilket pill med allt fästande. Det är nog absolut det värsta med hela virkgrejen. Rätt nöjd med hur det blev, en ny variant på blommorna på pannbandet. Har nämligen hittat ett bra dokument på olika typer av stygn. Så nu ligger jag i hårdträning.

För tillfället virkar jag rutor som kanske ska bli någon typ av filt eller sjal, det är ännu ingen som vet.

 

 

Jaha.. då var man halvt anställd då.
Pratade med snubben från igår, Jimmy, och han tyckte att vi skulle satsa på mig.
Jag kunde inte mer än hålla med!

Han skulle skicka lite avtal och grejer och sen skulle vi höras på Måndag.
Känns ju hur bra som helst!

Nu gäller det bara att sätta igång hjärnkontoret så att det blir lite action när jag börjar i Februari.

Ska strax åka mot mina gamla hoods och käka middag med Embra och min favorit ettåring. Så det är bäst att jag lägger på ett kol om jag ska hinna allt. Ville bara meddela att jobbtorkan är över!

Har suttit i en halvtimmes telefonkonferens med Jimmy och två andra brudar. Det ger visst utdelning att söka tonvis med jobb och bifoga en bild där man ser glad ut.

Var tydligen den enda med säljerfarenhet i gruppen under konferensen. När karln började snacka om lön blev jag helt stissig. Shit vad mycket man tjänar på ett skitjobb där man inte ens behöver vara utbildad. Iofs måste man ligga i och jobba som en tok, men vaddå, ska jag ändå inte jobba med det jag är utbildad till kan jag ju lika gärna jobba hårt med något annat och tjäna lite stålar.

Nu gäller det att hålla humöret uppe och hoppas att nästkommande telefonsamtal med Jimmy går bra så kanske jag inte längre behöver kalla mig själv arbetslös så länge till. Håll tummarna!

Ph åkte till London i Fredags och kom äntligen hem igår på våran 2½ års dag. Han kom hem med jättefina presenter.

Ett par tygdojjor som jag längtar till att få använda till våren.

Som tjej tackar man ju inte nej till lite bling bling..
Ett fint halsband med mycket krimskrams, perfekt att piffa upp en enkel outfit med!

Lite översize armband i 3-pack som nog kommer att användas ett i taget.

Jag hade inte förväntat mig något alls. Det viktiga var att få hem honom
i ett stycke och att han hade jäkligt kul på John Mayers konsert.

Nu ska jag läsa lite Harry Potter..
God Natt!

Igår när jag äntligen fått min kamera att fungera någorlunda passade jag på att fota mina missar.

Det ser verkligen ut som om Alfons har päls gjord av sammet..

Han var trött och låg och myste på Pashminafilten jag fick av mamma i julklapp.
Lilltjockisen!

En slick på nosen fastnade också i arkivet..

Alice var trött och försökte mest att förstöra när jag ville sitta och surfa,
så honla sig brevid mig och surade en stund.

En lite butter tjej som verkar ha fattat tycke för det andra könet numera. Skrik och jämmer mest hela dagarna. Alfons som inte längre är en man fattar ingenting och tycker bara att syrran är hur dryg som helst. Taiga instämmer med Alfons och skulle nog ge henne långfingret om hon hade ett.

När ska hon sluta skrika så förbannat den där lilla vita fjanten?

Svepte ihop ett pannband med en liten blomma i kanten. Även idag fick Mirandanallen agera modell.

Det blir nog ett par matchande torgvantar och ett liknande set fast i vitt lite senare.
Vänta och se..

En till mysse för de lite äldre blev det idag. Är inte riktigt nöjd med formen på mössan, men drar man ner den lite i nacken kan det nog se någorlunda ut. Gjorde en liten krumelur som detalj av det garnet som blev över.. Ännu en gång får bunken stå som modell, nåt ska den väl användas till!

Det där är sidan på mössan..

Har redan börjat på mitt nästa VirkVerk.. ni får kanske se imorgon.

Här går det undan! Har sökt 10 jobb bara på några få timmar. Det är väl kanske inte mina prioritetsjobb men man får söka det som finns.

Så då vet ni vad jag gör..

Det blev en mysse ikväll. Det blev en mössa i basker-stil med lika olika mönster. Knåpade även ihop en liten blomma för att piffa till den lite.

Miranda-nallen fick agera modell, antar att storleken passar en lite yngre tjej i ca 10 års åldern.

Framifrån med en ny variant på blomman.

Uppifrån, har blandat lite olika mönsterstilar.

Får se om det blir något VirkVerk även imorgon, kan hända att jag har en massa annat för mig..

Trodde jag skulle få en boost av att besöka Arbetsförmedlingen igen. Att bli sådär peppad inför att söka jobb. Det blev helt tvärtom!

Först fick jag vänta i evigheter på min tur. Efter en söt kopp varm choklad fick jag träffa en karl som kändes mer eller mindre som en dålig skådis som var där för att reka inför en roll i tv-serie. Han hade inte den kunskap och peppade inställning jag hade hoppats på. Han förklarade för det första att jag minsann inte hade rätt till någon som helst arbetslöshetsersättning från A-kassan utan att jag kort och gott fick besöka de Sociala myndigheterna. Vilket jag direkt tvivlade på då jag pratat med dem. Men jag lät honom hållas..

När jag äntligen kom därifrån och hade fått en handläggare och en informationsträffstid kände jag för att gå hem och gråta en skvätt. Hoppet jag hade innan var som bortblåst.

Lite senare träffade jag upp Josefine för att gå och ta en fika. Jag som inte ätit något tog en Ädelost & Broccolipaj på Starz. Gött, men de hade lagt pajen på något hårt och frasigt som såg ut som bränt papper. Lite bökigt att få bort, men annars var det gott.

Har käkat middag hos mormor och fått ett uppdrag av henne. Ska renskriva hennes livs historia som hon varit så duktig att skriva ner under sommaren och hösten. Ska bli intressant att läsa om hur hon blev kär i Morfar.

Nu sitter jag och glor planlöst på teven och ska sätta igång med mitt nästa VirkVerk..

Förra veckan började jag virka på en mössa, det skulle bli en klänning, men det blev en mössa. Jag fick fler och fler idéer ju längre jag kom. Igår hade två nystan virkats upp och det blev ett litet set..

En mössa, ett par tossor och ett par sammanlänkade vantar.

Är faktiskt rätt nöjd med det lilla setet. Mössan har även snöre att knyta runt halsen och något som ska föreställa öronlappar. Bollarna på vardera sida har ingen direkt funktion, lite gulligt bara!

 

Tossorna är gjorda på fri hand och har ingen direkt storlek. Kan eventuellt behöva sys ihop för att inte ramla av den lilla foten. Men på ett par mulliga vader kanske den passar, vem vet?!

Mirakel, Lycka och Tillgivenhet

För ca två år sedan fick jag en födelsedagspresent av min pappa och hans fru. Det var en handsnidad träfigur från Willow tree (den mittersta figuren) som symboliserar Happiness - FREE to sing, laugh, dance.. create!

Med varje figur medföljer nämlign ett budskap som symboliseras av uttrycket i figuren. I torsdags fick jag ytterligare två. Den här gången var det änglar. Den till vänster i bild heter Angel of miracles - Trusting i life's everyday miracles. En ängel som håller i ett ägg som håller på att kläckas och en liten kyckling tittar ut ur skalet. Den ängeln till höger kallas Angel with affection och budskapet är I love our friendship! där håller hon i en kissekatt.

Jag blir helt hänförd när jag inser att de här välsnidade figurerna faktiskt är handgjorda. Att någon kan göra något så precist och flera av varje. Gick in på konstnären Susan Lordis hemsida för Willow Tree och insåg vilket fantastiskt arbete hon gör.

Kika på de andra figurerna och botanisera, nu blir det att börja spara på fler..

Har varit en otroligt seg dag. Har känt mig lite halvrisig, men inte så att jag kännt mig sjuk. Bara slö.
Men tillslut var jag tvungen att rycka upp mig och piffa lite inför middagen med gamla klassen.
Det blev nåt sånt här..

Vi hade bokat bord på Aschanska villan men när vi kom dit fanns bara en städare på plats. Inte en enda personal så långt ögat kunde nå. En av oss hade mailat och ringt dit senast i Torsdags för att dubbelkolla att allt var okej med antalet bokningar o.s.v. Så det vara bara att omgruppera och försöka hitta ett annat ställe att käka på. Det blev Droskan. Där hade dem Januari-buffé vilket innehöll lite julbordsaktiga kallrätter samt olika sorters kött med klyftpotatis och goda såser. Jag åt så att jag höll på att spricka, magen känns fortfarande som en spärrballong.

Middagen var väldigt trevlig med gott sällskap och många skratt. När de andra beslöt sig för att gå vidare mot Scharinska så vek jag av hemåt. Ganska skönt att krypa upp i soffan och slappa framför teven..

Fick dessutom ett sms av Ph som åkte till London här om dagen. De har äntligen fått biljetterna till John Mayer som dem trodde de blivit lurade på.. Såå skönt!

Härlig nummerplåt! Sexy..

Igår fikade vi hos mamma. Vi hade bunkrat upp med en massa gofika och knappt hälften åts upp. Jag tror att jag fått mitt beteende när det kommer till bjudningar av min mamma. Hon är livrädd att det inte ska räcka, därför jobbar hon hellre halvt ihjäl sig för att baka massvis med sorter och sen slutar det som igår. Att det mesta måste frysas in igen. Jag är exakt likadan. Sen förbannar jag mig själv för att jag aldrig lär mig.

Det kom en hel drös med nära och kära som ville gratta. Det uppskattades verkligen och det kändes underligt att alla hade med sig någon form av present när jag själv funderade vad jag hade gjort för att förtjäna alla fina saker.

Några av de fina sakerna jag fick

Thomas Sabo charm till mitt armband från mamma

Pentik Hjärtskål av Phs mamma m. familj

Pilgrim halsband av Mormor och Morbror m. familj

Rosa tulpaner från Isse

Bukett från Pappa o M

Det finns mer.. visar det sen. Speciellt en grej som jag vet att Noomie kommer att tycka om.
Ska filma den för att man ska förstå..

Jag blev inte glömd och fick komma upp på scenen bland de första. Fick ett ståtligt diplom att sätta upp på det framtida kontoret. Känns ju skönt att ha det på pränt, kan ju finnas de som inte tror på allt man säger.
Det står dock klart och tydligt att Diplomet inte har formellt meritvärde.

Nu är skoltiden över!

Alla färska socionomer!

Mitt fina diplom!

Favvisläraren Kicki i mitten!

Man blir ju trött på att posera hela tiden..

Nu ska jag ut med foffan igen och sen blir det fika hos mamsen med de närmast sörjande..

Nu är piffandet klart. Blev lite halvbra, men det får duga. Det lär väl ändå gråtas bort.
Usch vad sorgligt det kommer att bli. Det är nog sista gången man träffar många av sina funna vänner i klassen.

Jag har iaf blandat casual klädsel med lite curls och kavaj..

Snart börjar allvaret.. bäst att rasta foffan.
Tjohooo!

Idag är den dag jag rent officiellt blir en legitimerad socionom. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att den här dagen skulle komma. För 3½ år sen kändes det som en evighet. Men vatten har runnit under broarna och frusit till is vilket nu har lett till att jag ska piffa till mig och motta ett diplom på scenen av någon nisse på Institutionen för Socialt arbete.

Det känns helt overkligt än så länge, men det kanske klarnar när jag ställer mig i duschen. Vem vet?!
Jag tar självklart med mig mammas kamera och det hela ska förevigas. När jag är gammal och dement kan det vara bra med en liten påminnelse vad som kanske kan vara avgörande för min framtid.

Igår hade jag celebert besök av min fina Em. Jag ville bjuda henne på lite fika eftersom att hon inte har möjligheten att komma ikväll. Det jag inte hade förväntat mig var att hon hade köpt superfina dricksglas åt mig. 8 skönheter som nu står och väntar på att bli diskade i maskinen.

Jag bjussar på en bild.

Wohoooo!
Jag tar examen idag!

Ibland förvånas man. Fast ändå inte.
Jag håller en tumme för att jag får en sysselsättning snart.

Privata företag rules, inget anställningsstopp där inte!

Var jag än vrider och vänder skallen ser jag ordet Doodlejump.
Vad jag förstått är det ett spel, men var kan jag spela det och varför är det så roligt?

Kan någon berätta?!

I Lördags när jag med hjärtat i halsgropen skulle åka taxi ner till stan och förfesten hamnade jag i en taxibil med en ytterst sympatisk chaufför. Alltid när jag åker taxi är jag så där djävulskt övertrevlig. Tjitttjattar om ungefär vad som helst. Hur dagen sett ut, om det är mycket körningar och som den sociala person jag är brukar jag också ta tillfället i akt att berätta om vad jag ska göra för roligt kvällen till ära. Vissa chaufförer muttrar något ohörbart tillbaka och är enbart bittra, men inte den här mannen..

Den här taxiresan var kort, men oj så trevligt vi hade jag och gubben. Han berättade lite hur det är att vara taxichaufför och hur mycket sociala problem han måste ta itu med under sina arbetspass. Att han hjälper tanter att handla på affären och tar hand om alkisar som inte tar sig hem. En sån där genomsnäll man i sina bästa år. Han var dessutom så vänlig att han stannade taxametern på en hundring jämnt. Sånt uppskattas alltid!

Han ville dessutom ha min autograf (på kvittot, men ändå) för han påstod att jag kommer att bli något stort en dag. Jag vill så gärna tro honom! Han påpekade också att jag minsann var en rekorderlig människa som hade rätt bank när han fick syn på mitt betalkort, jag hänvisade självklart till min alla bästa bankkvinna och påpekade att det minsann var hennes förtjänst. Ville ju inte ta åt mig all ära till att utåt sett vara en genomgod och förståndig kvinna.

När han senare körde upp till porten till huset så nära att jag i princip bara behövde räcka ut armen för att nå dörren så tackade jag för en mycket trevlig åktur och hälsade honom en trevlig kväll.

Om jag kunde skulle jag beställa honom som taxichaufför nästa gång också.. han gav verkligen kvällen en mycket bra början och trevligare skulle det bli.

Jag skulle vara duktig idag och baka Muffins á la Thomas inför torsdagens firande. Thomas är min morbror. Han älskar dessa muffins.

När mamma har bakat dem har dem alltid blivit perfekta. Men mitt tappra försök att försöka få dem lika fina blev en total katastrof. Det ser verkligen ut som om någon har varit lite risig i kistan och passat på att lägga skiten i söta rosa formar för att festa till det. Inte alls aptitligt.

Jag vet ännu inte hur dessa förskräckliga små verk smakar.
Jag har därför kokat mig en kanna kaffe och ska nu smaka på en.

Den här kanske?!

Det smakar iaf inte bajs.
Det smakar kladdkaka. Men lite mer gräddade muffins hade nog inte suttit fel.
Blir liksom bara en smet av alltihop. Nä, det blir att göra om hela baletten imorgon.

Men vad ska jag nu göra med mina 20 misslyckade muffins?!

Oj så tung det gick att kliva upp idag. Försov mig med en hel timme. Ska iväg till skolan för att skriva ut 5 exemplar av uppsatsen som ska skickas hit och dit. Blir upphämtad om en stund och jag känner mig inte alls som någon stjärna idag. Rätt smutsig faktiskt. Mössan åker på och får stanna där tills jag är utom räckhåll för övrig civilisation.

Vad gör ni idag?

Bjussar på en bild från helgen.. måste liva upp den här bloggen med nåt kul!

Sov gott!

Idag har jag röjt och donat här hemma. Känns som att det aldrig tar slut och högarna bara växer även om jag försöker stoppa undan saker. Underligt det där med pryttlar, vissa saker har ingen given plats i hemmet och var man än lägger dem så känns det fel. Är nog dags för en rejäl utrensning någon gång nästa vecka.

Har även ringt några viktiga samtal, bland annat till praktikplatsen. Hörde mig för om det fanns några jobb där, det såg tunnt ut men fick veta att jag var väldigt välkommen tillbaka när det väl dök upp något. Ska ringa några samtal imorgon också för att klargöra vissa saker.

Kvällen har spenderats framför serier på datorn. Efterlängtade serier måste jag säga.

Imorgon ska jag baka inför juntan på kvällen och till examensfirandet på Torsdag. Ska bjuda på lite fika hemma hos morsan för de närmast sörjande. Blir nog trevligt. Inga tårar förmodar jag.

God natt!

Satt och pratade i telefonen när jag hör en duns på övervåningen. Jag hör en till duns och tänker att djuren leker på övervåningen. När sedan Taiga faller utför trappen och landar på golvet med en duns förstår jag direkt vad som hänt. Ännu ett epeleptiskt anfall.

Första gången, för två år sedan när det hände hade vi nyss flyttat in och jag hade i princip inga möbler. Hon rasade ihop och skakade okontrollerat. Det rådde total panik och jag kände mig så maktlös. Lika maktlös var jag idag. Men anfallet var inte lika intensivt idag. Hon kunde inte stå på benen och skakade men var hela tiden vid medvetande.

Oerhört otäckt och inte alls något jag vill uppleva igen. Hon blir inte yngre vilket kan bidra till att det händer fler gånger. Nu gäller det att ha uppsikt och tänka ett steg längre än tidigare. Hon kunde ju ha brutit ett ben eller ännu värre skadat ryggen. Men nu ligger hon i soffan och myser och verkar tillsynes oberörd.

Snart är det läggdags..

En magisk kväll med alla favoriter från klassen. Fanns självklart några som fattades men som jag ser fram emot att träffa på Onsdag när vi tar farväl av Strimma-lektionerna.

Jag hade obeskrivligt roligt. Skrattade så att jag fick ont i käkarna och dansade så mycket att jag trodde att mina fötter skulle gå i tusen bitar på slutet. Som tur var så tog min vuxna sida över och beslutet att ta med ett par reservskor lönade sig. Tänkte bjussa på lite bilder över festligheterna..

Drar iväg en sväng på Strömpilen. Måste hitta ett par skor och gå en sväng på bolaget.
Ikväll har vi examenssittning på Rex och jag vill inte få ont i fötterna och behöva dras med skor jag får ont av. Det kallas taktik!

Nu måste jag börja dra..

Ja, vi blev godkända!
Men som de andra grupperna vi opponerade tillsammans med så ska  vi göra ändringar i uppsatsen. Men det tar vi tag i imorgon och sen får det vara klart. Kan även vara värt att nämna att idag var min SISTA skoldag på utbildningen. Känns skönt att den milstolpen är avklarad. Nu börjar nästa uppdrag, att hitta sig ett jobb.

Fick höra att de söker unga nyutbildade till Doroteas socialtjänst idag. Kanske kan va nåt. Bättre än inget iallafall! Jag ska iaf börja med att ringa praktikplatsen för att höra om dem kanske har någon på avdelningen som ska sjukskrivas eller föda barn. Ibland kan man ha tur i oturen..

Jag får be till högre makter ikväll. Men innan dess ska jag på teater. Jag, Ph, Isse och Josse ska se Världs Ände ikväll på Profilteatern. Är en av julklapparna jag fick av Ph. Inte ofta man är kulturell, men idag passar det bra. Ska tydligen vara en komedi, så ett eller två skratt sitter nog fint så här efter en lyckad opponering.

Jag behöver nog inte nämna att det är svinkallt ute?! Vem kan missa det?

Nu börjar nervositeten komma.
Hur ska mina nerver klara det här?
Någon annan ska bedöma vårat arbete som inneburit blod svett och tårar.

Jag kommer att fälla en tår om det går bra, går det dåligt kommer jag att storböla!
Imorgon är en annan dag..

Ingen hejd på kylan i Sverige nu inte!

Jag har frusit hela dagen och ändå är jag påbylsad med det mesta som värmer. Lika illa var det igårkväll när jag och Ph skulle krypa isäng. Vi fick ligga ihopkurade med två täcken ovanpå oss för att försöka få någon värme. Undrar hur det ska gå ikväll när jag helt ensam ska lägga mig utan någon som värmer mig?! Får lägga katterna och hunden under täcket som värmefiltar.. även fast mina ben riskerar att bli helt sönderbitna. Det kan det vara värt!

Ska strax ut igen och frysa, måste komma ihåg att sätta i motorvärmaren så att jag tar mig iväg till opponeringen imorgon. Och för er som vill, håll tummar och tår stenhårt för oss imorgon mellan 9.15 -15. Sen får ni höra hur det gick..

So long suckers!

Vilken dag!

Har suttit hela för- och eftermiddagen med att förbereda inför opponeringen på Torsdag. Det var rätt dött på skolan. Kändes nästan som om vi var helt ensamma där vi satt i sofforna vid det stängda caféet. När jag kom på morgonen såg jag nog rätt vilsen ut eftersom att jag blev så förvånad över att caféet var stängt så en av gubbarna som jobbar där frågade om jag behövde hjälp. Men efter 3½ år på bygget borde jag nog hitta vid det här laget.

Åkte hem på lunchen och ville nästan inte åka iväg igen, vilken satans kyla! Mamma ringde och nämnde att det ska bli omkring -40 i Dalarna och här är det bara -18. Vi har det nog rätt bra ändå. Taigas kiss skulle nog frysa sekunden efter att det lämnat henne i -40, alternativt bilda en jättelång istapp som hon skulle vara tvungen att kånka runt på. Blöja skulle nog sitta fint en sån dag.

I samma veva som jag pratade med mamma blev jag informerad om att det är trettondagsafton idag och röd dag imorgon. Snopet! Har ingen som helst koll på sånt där nu för tiden. Man blir helt dagavill av att vara student tydligen.

Nu ska jag virka vidare en liten stund innan Ph kommer från jobbet.

Ibland kan man bli galen på sig själv. Men nu är jag rätt glad att jag gjorde om den ena vanten, är rätt nöjd med mitt lilla set faktiskt!

Visste inte riktigt hur jag skulle visa upp mössan så en bunke fick agera huvud. Man tar vad man har..

En mössa och ett par tumvantar

Ett litet gulligt fransmönster i änden på vantarna.


Färgen och mönstret på garnet.

Har nästan ett helt nystan kvar av samma garn, får se vad det blir av det..

Här sitter jag i min enfald och tror att jag kan ha åsikter om någon annans uppsats när jag knappt vet vad jag själv har åstakommit. Känns hur flummigt som helst. Som tur är har jag hjälp av min lite halvt komplicerade metodbok. En sammanfattning är nästan gjord och nu ska jag kritisera och ge konstruktiv feedback. En ytterst underlig situation.

Man vill ju låtsas som om man fattat hela grejen när jag egentligen bara vill ringa upp författarna och fråga vad i hela friden dem egentligen menar med vissa saker.

Efter två koppar kaffe och lite okonventionell medicin börjar hjärnan lätta lite från balken. Borde kanske lusläsa uppsatsen lite mer nogrannt, men den är ju för tusan över 30 sidor lång. Det tar en evighet att bara flyktigt läsa igenom den. Imorgon ska opponeringen vara klar och jag är mest orolig för vad våra opponenter har att säga om våran uppsats. Det känns mest skrämmande, tänk om vi blir totalsågade och får gå hem med svansen mellan benen?!

Blir nog en lång kväll..

Idag börjar de flesta jobba igen och på de bloggar jag läst så innehåller majoriteten av rubrikerna ordet "tillbaka" och "verkligheten". Ledigheten för många är slut och de ska vaggas in i vardagen igen för att snart börja längta till påskledigheten. Skönt att slippa vara dagavill och äta 12 timmar i sträck, för det är vad man gör under julledighet.

Själv börjar det gå upp för mig att det inte finns någon vardag eller verklighet efter den 7:e Januari när opponeringarna är över. Vad ska jag då sysselsätta mig med? Ska jag börja virka tills händerna slår knut på sig själva? Kommer jag att få nåt jobb?

Börjar känna en mindre känsla av panik. Men jag måste nog slappna av lite och känna lugnet.
Idag ska läsa och skriva inför opponeringen på torsdag. Ska bli spännande att se vad domen blir.

God Natt!

Har spenderat hela dagen med mitt virkprojekt samtidigt som jag vilat upp mig från gårdagens bravader. Mår bättre idag och känner inte av andningen så mkt. Har däremot hostat en hel del..

Hade tänkt ta bilder på det färdiga resultatet av virkningen men jag är tvungen att modifiera en av grejerna lite innan jag lägger upp det här, blir knasigt när man ska göra två likadana av nånting.

Nu ska jag dricka te och sen sussa.. imorgon ska jag läsa uppsatser hela dagen. Weei!

En sömnlös natt resulterade i ett besök på Akuten vid nio-tiden imorse. Jag ringde sjukvårdsupplysningen när jag kände att andningen var som sämst imorse. Hon på andra sidan luren tyckte att jag skulle besöka akuten. Så jag ringer mamma som blir helt panikslagen och typ slänger sig in i bilen. För jag hann inte ens gå ut med Taiga förrän hon stod med bilen och väntade.

Väl på Akuten fick jag komma in i ett Triage rum där två gulliga sjuksköterskor tog hand om en rödgråten och helt panikslagen person. Stackars dem! De började snabbt ta sänkan, blodtryck, syresättning av blod och frågade en massa frågor. Mellan snyftningarna fick jag fram det mest väsentliga. Det sista dem gjorde var att ta ett EKG, en massa plastpluttar på kroppen och vips så kom det ut en kurva med min hjärtfrekvens.

Blev sedan hänvisad ut till ett väntrum där jag hostade så mycket att folk började titta konstigt, men hallå.. akuten, ska man inte vara sjuk då?! Som tur var för de andra så fick jag träffa en läkare rätt snabbt. Var för en gångs skull lite folk på akuten. Doktorn som kom in till mitt rum var supersnäll och förstående. Han såg rätt snabbt vad han behövde göra så han fick mig att blåsa i ett rör för att se min lungfrekvens. Den var inte bra. Normalt sett ska en person i min ålder och längd kunna blåsa upp till 400, jag kunde bara blåsa till 150 (max 800). Sen fick jag inhalera en dos meducin och efteråt skulle jag prova att blåsa igen. Det blev lite bättre.. ca 320.

Jag var så positivt överraskad över att jag blev så väl uppassad, i vanliga fall brukar jag få vänta i flera timmar bara i väntrummet. Efter att jag inhalerat fick jag sitta och vänta i en timme, kändes verkligen som att tiden stod stilla. jag höll på att somna flera gånger och kunde inte hitta någon skön position på den där rangliga stolen. Men tillslut kom doktorn in igen och berättade vad jag skulle få utskrivet..

Jag ville bara hem. Hem och sova.
Sedan jag kom hem har jag legat och vilat i soffan, sovit en stund och hostat ikapp med mig själv.
Imorgon hoppas jag att det känns bättre. Har inte tid att vara så här dålig.

Det här är året då det gäller. 2010 ska bli ett bra år med nya möjligheter och framtidsutsikter.
2009 slutade med feber och elände. Satt hemma i soffan och snörvlade i kapp med Taigas flåsande över alla raketer som smällde utanför. Hon dreglade ner hela soffan så att jag tillslut fick sätta mig på armstödet. Ute gick det inte att vara heller, då blev hon helt galen och skulle bara in. Skakade som ett asplöv och satt klistrad mot mitt ben.

Nä, att vara i stan under nyårsafton är ingen hit för en skotträdd hund.

Idag har det kommit minst en halvmeter snö som jag inte har orken att skotta bort. Jag känner mig väldigt dåsig och svag i kroppen. Behöver nog en dag till då jag bara sitter och slöar i soffan. Egentligen det bästa sättet att inviga det nya året..

Var ni ute på festligheter igår?