Men jag hinner ju knappt ingenting. Jag fattar inte hur en hel dag kan gå och allt jag planerat att göra bara faller isär. Det är väl så det är att arbeta men att knappt hinna sova är ju skandal.

Det är nog mest förändringen jag måste vänja mig vid. På jobbet gör jag inte särskilt mycket, sitter mest och tittar på och ställer frågor som ska hjälpa mig nästa vecka när jag ska börja ta över och arbeta på riktigt. Dem andra som sitter brevid oss undrar också varför jag bara sitter och glor ibland, men vissa saker gör O som jag inte behöver känna till. Känns självklart lite pirrigt och nervöst om jag verkligen kommer att klara av allt. Jobbigast blir nog att komma ihåg allt man inte får glömma.. gah det är inte bara en sak ska ni veta!

Igår träffade jag några klasskompisar för After work. Det var mycket trevligt att träffa dem gamla socionom-rävarna och det blev intressanta samtal minst sagt. Jag var däremot inte lika nöjd med de små bladlössen som envisades att klättra på både kropp och möblemang, fy vilka otrevliga små gröna krabater!

Jo just det, när jag var praktikant så sammanställde jag ett kösystem för serviceboende på datorn. Innan hade dem använt sig av en pärm där man väldigt opraktiskt var tvungen att skriva upp varje ny person som ställde sig i kö. Och när någon ringde och undrade vilken köplats de låg på var vi tvungna att räkna för hand bland överstrykta och kladdiga rader, väldigt jobbigt när ca 300 personer står i kö. När jag hade sammanställt det nya kösystemet på datorn så undrade jag om dem verkligen skulle börja använda det jag skapat, men nu har jag fått reda på att det verkligen används, så jag är glad för att allt mitt hårda slit kommer till nytta!