Satt och pratade i telefonen när jag hör en duns på övervåningen. Jag hör en till duns och tänker att djuren leker på övervåningen. När sedan Taiga faller utför trappen och landar på golvet med en duns förstår jag direkt vad som hänt. Ännu ett epeleptiskt anfall.

Första gången, för två år sedan när det hände hade vi nyss flyttat in och jag hade i princip inga möbler. Hon rasade ihop och skakade okontrollerat. Det rådde total panik och jag kände mig så maktlös. Lika maktlös var jag idag. Men anfallet var inte lika intensivt idag. Hon kunde inte stå på benen och skakade men var hela tiden vid medvetande.

Oerhört otäckt och inte alls något jag vill uppleva igen. Hon blir inte yngre vilket kan bidra till att det händer fler gånger. Nu gäller det att ha uppsikt och tänka ett steg längre än tidigare. Hon kunde ju ha brutit ett ben eller ännu värre skadat ryggen. Men nu ligger hon i soffan och myser och verkar tillsynes oberörd.

Snart är det läggdags..