Jag skulle öppna min dörr för att gå ut på en kort men intensiv promenad med Taiga. Problemet jag då fick fightas med var att dörren knappt gick att öppna. Den hade drevat igen av all snö. Jag tog i med mina "enorma" flörtkulor till muskler som halvt glömt bort hur man arbetar lite extra och till slut gick dörren upp. Att sen ta sig ut från gården blev som att bestiga ett halvt Kebnekaise, det var igendrevat nästan överallt.

Att bara gå en kort promenad fick till och med Taiga att bli skrämd av de starka kastvindarna som från ingenstans dök upp då och då. Däremot kände hon inte alls att hon ville gå in när vi äntligen kom in på gården igen. Närå, hon hade gärna legat ute i snön en stund. Men där gick våra åsikter isär. Så nu ligger vi helt omtöcknade här i vardagsrummet och pustar ut. Ska sätta mig i en telefonkonferens om en liten stund och sen blir det att förbereda musklerna och den övriga halvtaskiga kroppen på en kamp mot snödrivorna.

Mamma ska komma förbi och lämna katten hos mormor medan hon åker och har det trevligt i Götlaborg. Så det vore ju bra om hon kunde komma in på gården med bilen samt kunna gå in till mormor utan att behöva dyka ner i diverse snöhögar. Så skottning står på agendan efter konferensen.

Någon annan som fått psykbryt på snön idag, eller har alla utom jag haft turen att kunna hålla sig inomhus?