Kallt och rött

Vilken dag!

Har suttit hela för- och eftermiddagen med att förbereda inför opponeringen på Torsdag. Det var rätt dött på skolan. Kändes nästan som om vi var helt ensamma där vi satt i sofforna vid det stängda caféet. När jag kom på morgonen såg jag nog rätt vilsen ut eftersom att jag blev så förvånad över att caféet var stängt så en av gubbarna som jobbar där frågade om jag behövde hjälp. Men efter 3½ år på bygget borde jag nog hitta vid det här laget.

Åkte hem på lunchen och ville nästan inte åka iväg igen, vilken satans kyla! Mamma ringde och nämnde att det ska bli omkring -40 i Dalarna och här är det bara -18. Vi har det nog rätt bra ändå. Taigas kiss skulle nog frysa sekunden efter att det lämnat henne i -40, alternativt bilda en jättelång istapp som hon skulle vara tvungen att kånka runt på. Blöja skulle nog sitta fint en sån dag.

I samma veva som jag pratade med mamma blev jag informerad om att det är trettondagsafton idag och röd dag imorgon. Snopet! Har ingen som helst koll på sånt där nu för tiden. Man blir helt dagavill av att vara student tydligen.

Nu ska jag virka vidare en liten stund innan Ph kommer från jobbet.

Vad kan jag egentligen om det här?

Här sitter jag i min enfald och tror att jag kan ha åsikter om någon annans uppsats när jag knappt vet vad jag själv har åstakommit. Känns hur flummigt som helst. Som tur är har jag hjälp av min lite halvt komplicerade metodbok. En sammanfattning är nästan gjord och nu ska jag kritisera och ge konstruktiv feedback. En ytterst underlig situation.

Man vill ju låtsas som om man fattat hela grejen när jag egentligen bara vill ringa upp författarna och fråga vad i hela friden dem egentligen menar med vissa saker.

Efter två koppar kaffe och lite okonventionell medicin börjar hjärnan lätta lite från balken. Borde kanske lusläsa uppsatsen lite mer nogrannt, men den är ju för tusan över 30 sidor lång. Det tar en evighet att bara flyktigt läsa igenom den. Imorgon ska opponeringen vara klar och jag är mest orolig för vad våra opponenter har att säga om våran uppsats. Det känns mest skrämmande, tänk om vi blir totalsågade och får gå hem med svansen mellan benen?!

Blir nog en lång kväll..

Var är min verklighet?

Idag börjar de flesta jobba igen och på de bloggar jag läst så innehåller majoriteten av rubrikerna ordet "tillbaka" och "verkligheten". Ledigheten för många är slut och de ska vaggas in i vardagen igen för att snart börja längta till påskledigheten. Skönt att slippa vara dagavill och äta 12 timmar i sträck, för det är vad man gör under julledighet.

Själv börjar det gå upp för mig att det inte finns någon vardag eller verklighet efter den 7:e Januari när opponeringarna är över. Vad ska jag då sysselsätta mig med? Ska jag börja virka tills händerna slår knut på sig själva? Kommer jag att få nåt jobb?

Börjar känna en mindre känsla av panik. Men jag måste nog slappna av lite och känna lugnet.
Idag ska läsa och skriva inför opponeringen på torsdag. Ska bli spännande att se vad domen blir.

Duktig men kanske ändå inte..

Det är inte svårt att känna sig duktig efter några veckors slit när det första mailet efter handledaren läst det färdiga materialet är:
"-Kanonbra! Helt enkelt lysande. Vilken kvalitet! Jättefin analys!"

Däremot ställer man sig frågan om han egentligen läst igenom allting?! Man blir lite självkritisk helt enkelt.



Livet är mig åter

Jag älskar livet!
Fåglarna kvittrar mellan snötäckta kvistar och snöflingorna slår mig lätt på kinderna. Jag känner inga bekymmer och vill ta världen i mina händer och kyssa den!

Som ni kanske kan läsa mellan raderna så har ett tungt sjok lyfts från mina axlar. Ikväll blev vi äntligen klara med uppsatsen. Som vi har kämpat den här helgen! Har suttit till sena kvällar både Lördag och Söndag för att kunna lämna in för slutgiltig handledning imorgon kl 13. Sen ska det säkert kompletteras lite eller ändras om, men det grova jobbet är gjort. Får hoppas att han inte sågar oss totalt imorgon bara. Då raseras nog min värld igen.

Om man slår upp ordet risig kan man med en stor sannolikhet se en bild av mig som jag ser ut just nu. Helt ärligt minns jag inte sist jag duschade och håret skulle jag kunna använda för att pensla stekpannan. Det är INTE rent. Känner mig som den äckligaste, men det har inte riktigt funnits något fokus på hygien den här helgen. Vi har båda suttit som sluskar och käkat godis samtidigt som vi pendlat mellan de olika graderna i helvetet.


Ledighet schmedighet

Fredag.. det ska tydligen vara helg nu. Det känns inte.
Man ska väl känna glädje åt ledighet, det vet jag inte heller vad det är längre.
Vi ska uppsatsa hela helgen och har som mål att den ska vara klar på Måndag.
Helt klar, finito. Sen ska den skickas till granskning och tillslut skicka den till examinerande lärare.

Vi ser ljuset, men det är bara en liten plutt än så länge. Tålamodet tryter och ibland känner jag för att skrika rakt ut. Tror jag ska sitta uppe sent ikväll och skriva lite. Jobbar bättre på natten och när jag sitter själv. Känns dock trist att skriva på en fredagkväll, men vad gör man inte för lite ledighet..

Varsågod!



Våran handledare tackar oss för våran hjälp med intervjuerna till hans utvärderingprojekt som blev klart i dagarna! Mycket trevligt att bli omnämnd i hans förord!

"Flipper" the crazy student!

Jag är helt slut i kropp och knopp. Dagen har varit tuff för min stackars lilla hjärna. Känns som att hjärnan hamnat under en ångvält. Jag är ganska ofta trött i huvudet men den här dagen är samtliga celler i kroppen helt utpumpade. Ja ni fattar säkert vinken, är inte superpepp på att plita ner en massa ord i dokument. Det är typ vad jag gör varje vaken sekund under dagarna.

Jag avundas samtliga med eller utan jobb. Uppsats är verkligen ingenting att rekommendera för en skoltrött student i slutspurten på en utbildning.

Morbror T var här ikväll och fixade mitt icke fungerande element inne i badrummet, äntligen kan jag morgonkissa utan att gruva mig för att sätta mig på den kalla ringen. Efter en stund kom mormor över för att kolla hur det gick.. vi tjitt tjattrade och hon undrade om jag var trött eftersom att jag inte varit hemma på hela dagen. Det kändes som att frågan gav mig en rak höger. Jag ville bara skrika JAAAAAAAAAAAAAAAAAA, jag är jävligt trött!, men det var ju mormor så jag frågade varför hon trodde det?!

Sen försökte hon trösta mig med orden: -Men nu är det snart över! med ett stor leende på läpparna.
Då flippade jag ut totalt, stackars mormor! Försökte förklara för henne att bara för att terminen snart är slut så innebär inte det att arbetet för mig blir mindre. En uppsats skrivs inte av sig själv och att jag vet inte ens om vi kommer att bli godkända.

Man kan säga att jag fick a mayor meltdown och ville bara börja storböla, men jag behöll masken på och tänkte släppa taget lite senare ikväll. Ser på någon feel good movie på tv, det kan kanske framkalla några kalla tårar från min annars så uttorkade hjärna..

Iskall

God morgon!

Nu har huset vaknat till liv, här är det redan full rulle..
Snart kommer Alex instormandes. Det är fucking svinkallt ute förresten. Känns som 20 minus, men med tanke på att det blåser så blir pinan mer ihärdig där ute.

Om jag inte dyker upp här ikväll är det för att jag ligger huttrandes i duschen och försöker få tillbaka värmen. Hujedamig!

The Beautiful and The Beast

God morgon!

Nu har jag äntligen slitit mig upp från den varma härliga sängen. Det tog ett tag eftersom att mina två livliga katter höll mig vaken inatt. De lekte till förbannelse på nedervåningen med någon pinne som levde om. Var tillslut tvungen att gå ner mitt i natten och gömma bort den.

När jag kom ner imorse hade de på någon sätt fått ner den från den högt uppsatta hyllan. Nu börjar mina små bebisar bli stora rovdjur som inte låter mig vara högsta hönset längre. De trotsar min auktoritet och trampar på min värdighet!

Idag ska jag lägga in högsta växeln och skriva klart teoriavsnittet till uppsatsen. Det är iaf min förhoppning och önskan, sen får vi se hur det går. Har förresten fått ett livstecken från min mamma. Hon har det bra trots jobbiga kineser som sliter och drar i henne. Idag skulle hon på någon pärlmarknad och de har besökt sidengatan. Igår var dem och kikade på Kinesiska muren, minggravarna och den förbjudna staden. Låter trevligt. Synd bara att man själv sitter här i regn och rusk och tragglar C-uppsats!

Jag minns när hon och jag var i Turkiet, min första resa utomlands. Vi blev uppassade som om vi vore kungligheter bland invånarna, men efter en vecka var jag less på att alla skulle berömma min mamma för hennes blonda hår och isblåa ögon. Beautiful mother fick jag höra vart än vi gick. Tillslut blev jag som ett vilddjur och började skrika tillbaka till turkarna. Jag blev skoningslös och ilsken. Mamma som inte kan säga nej till någon fick jag lov att skydda med mina bara händer. Det var då jag insåg vad jag egentligen var kapabel till.. Så jag kan förstå varför mamma skrev i mailet att hon önskade att jag var där med dem bland alla säljare. The beast fattas i Kina!

So long suckers!

Crazy people

Nu ska galningarna som åkte tåg för lite mer än en vecka sen köra igång..
Wish us good luck!


En mamma efterlyses..

Jag har inte hört ett knyst av min mamma sedan hon lämnade Arlanda mot Kopenhagen. Det är alldeles stillsamt i mailboxen och jag börjar undra när hon egentligen tänkt höra av sig?! Börjar bli lite smått orolig att det ska ha hänt något. Hon är ju nästintill i upplösningstillstånd om man inte berättar att man kommit fram till Paradisbadet i Ö-vik på en dagsresa, så att hon själv inte ska måsta höra av sig är ju skandal!! Jag kollar mailen en gång i timmen..

Jag vet inte heller hur tidsskillnaden ser ut om vi är 9 timmar före eller tvärtom. Någon som vet hur det ligger till i Kina? Är det dag eller natt där nu?

Jag har iaf klivit upp rätt tidigt idag för att vara en Söndag. Alex ska komma hit och vi ska plugga sönder våra arslen. Nu lägger vi in högsta växeln!

Nedräkningen kan börja

Första December idag. Om 30 dagar ska uppsatsen vara färdig, om 24 dagar är det julafton och jag känner ett vemod inför detta. Hur ska man hinna allt egentligen?

Vore skönt att lägga om mina sovtider så att jag inte vaknar så förbaskat sent jämt. Försökte gå upp vid 8 tiden idag, men det var helt omöjligt att lyfta huvet från kudden. Den satt liksom fast på huvet. Försökte sen där vid halv nio, då gick det iaf att lyfta på ett ögonlock men upp kom jag inte förrän vid 9-snåret.

Nu har jag varit ute på en prommis, fått i mig lite frukost och lagt mig tillrätta i soffan för nu ska det transkriberas av bara attan! Intervjun ska vara transkriberad och klar idag.. det får ta den tid det vill men imorgon ska jag skriva ut och börja koda.

Om exakt 44 dagar är examensavslutningen och jag ska be till högre makter att jag får det där diplomet i Aula Nordica.
Då var det väl dags att sätta igång med plugget då..

VILA

Intervjuerna är klara, det gick jättebra och jag hoppas att jag fått med det som behövs för våran uppsats. Efteråt träffades jag och Alex för att göra stan osäker.

Vi möttes upp och gick till En Italienare och en Grek för att käka lunch. Efter det strosade vi i lite affärer.
Jag hittade en snygg tisha på VILA och köpte ett halvt kilo godis på Hemmakväll. De hade så många sorter att man nästan blev snurrig. På Hemmakväll i Umeå spelar inte i samma liga som här..

Nu är vi tillbaka i huset och ska ta det lite lugnt. Kanske lösa lite korsord och käka upp lite av den där mastodontpåsen med godis..

Ha en fin kväll!

Metropol eller kanske inte..

Idag ska vi iväg och göra våra intervjuer. Ska bli spännande, ska köra in mot stan och sen hitta till min intervjuperson.. ett äventyr kan man kanske kalla det.

Efter intervjuerna ska vi göra stan, det är väl inte världens metropol vi hamnat i men jag såg att de hade en VILA butik. Kan kanske hitta något fint här.. man vet aldrig.

Vädret är sisådär. Det är lite regn i luften men eftersom att vi bor i världens finaste hus kan man ha överseende. Det är ett gammalt hus med högt i tak, stora fönster och jättemysiga rum. Alla här är jättetrevliga och vi känner oss väldigt välkomna. Hade gärna stannat längre, men vi är ju här för att göra intervjuer så imorgon eftermiddag åker vi hemåt igen. Den här gången med tåg hela vägen förutom ett byte i Sthlm, ska bli skönt att kunna sova hela vägen..

Ska börja göra mig klar och peppa inför intervjun. Skriver mer senare när vi kommit tillbaka..
Ha en fin dag!

Smååland

Oj vilken resa vi har haft. Alla möjliga människor har vi träffat och nu är vi äntligen framme den lilla byn.

Vi blev bjudna på frukost när vi kom fram och sen skulle vi ta en tvåtimmars powernap, den blev 5 timmar och när vi vaknade kändes paniken ändå ut i tårna. Usch jag avskyr att försova mig, men med tanke på att vi varit vakna i 24 timmar var sömnen säkert välbehövlig..

Snart vankas det middag så jag återkommer senare.. tjing tjing!

Ready for takeoff

Imorse när jag vaknade snoozade jag några extra gånger eftersom att jag inte kommer att få sova i min egen säng förrän på fredag morgon när vi kommer hem.

Nu står väskan packad, intervjumallen är färdigskriven och det enda som väntar är middag och en sista promenix med foffan. Ikväll åker vi mot sydligare breddgrader och vi kommer inte att vara lättklädda nej nej..

Vi ska nämligen sitta i ca två timmar och vänta på ett tåg i Jönköping inatt, blir nog mindre roligt. Än vet vi inte om vi har möjlighet att sitta inomhus så vi tar med våra tjockaste dunjackor för att slippa frysa. Jag ska gardera med långkallingar. Hatar att frysa!

På hemvägen blir det bättre, då åker vi tåg hela vägen hem med ett byte i estocolmo. När man ska hem vill man hem och att vänta på något transportmedel skulle kännas outhärdligt. Så vi hade tur med tågen hem.

Nu ska jag slappa lite i soffan de sista timmarna så att jag får ut det sista av den här sköna tillvaron innan vi pyser iväg. Jag är nog rätt hemmakär när det kommer till kritan. Har resfeber, men inte den vanliga typen, jag längtar redan hem faktiskt.

Det brukar släppa direkt jag kommit mig iväg så oroa er inte för mig.. ska bli kul att se Sverige genom ett tåg/bussfönster!

Huvudvärk!

Det har varit mycket idag. Stress och jobb med uppsatsen. Ikväll är faktiskt den första kvällen på länge som jag med gott samvete kan luta mig tillbaka i soffan och bara slappa. Nästa vecka åker vi till södra Sverige för att förgylla uppsatsen med lite berättelser.

Så nu när det äntligen är bestämt är det många stenar som lyfts från axlarna. Jag hoppas att min spänningshuvudvärk ska släppa nu när jag kan slappna av lite mer. Jag tror verkligen att den här uppsatsen kommer att bli hur bra som helst!

En annan huvudvärk är hemtentan jag fick tillbaka idag.. jag förstod det, att en komplettering var att vänta. Men han som rättat den är filosof och kan inte på ett bra sätt ge konstruktiv kritik. Han borde gå en kurs i empati och sociala färdigheter.. sen kan han ge mig kritik!

Trots fixet

Duschade, sminkade på fejset och klädde mig någorlunda men ändå fick jag höra att jag såg hängig ut i skolan.. Det måste vara vädret som ger mitt yttre en dåsig och trött look. Ingen bra dag med andra ord!

Jag kanske såg ut såhär..?


Fast jag kände mig såhär..!



Ähh skit i hur jag mår, det är inget som man kan ta hänsyn till numera, C-uppsats skrivandet får inte hindras.

Träffade vår handledare "Vindruvan" och blev förhoppningsvis lite klokare än innan. Pratade igenom vårat upplägg och orosmoment för att få ett så bra samarbete som möjligt. Det är inte lätt att arbeta i par.

Ikväll ska jag till R för tisdagsjuntan, vet inte vad jag ska pyssla med eftersom att jag väntar på garnet jag beställt. Men jag ska nog hitta något att virka, har lite över från förra veckan.

Gropen man inte vill falla ner i..

Missbruk måste vara ett rent helvete.. läser just nu om kvinnomissbruk och kvinnoidentitet.
Inget ämne man skrattar sig igenom direkt.

Finns inte så jättemycket forskning om det här ämnet vilket gör vårat jobb lite mer intressant.
Har än så länge inte kommit så långt på vägen.. men efter en kopp kaffe och lite choklad från närbutiken så ska nog tankarna klarna.

Ännu finns det hopp för min ynkliga hjärna att göra underverk!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0